DAY 110 – Lördag 23 April
God morgon från den lilla staden Puerto Iguazú (känns som en ministad men tydligen bor det 30.000 pers här haha). Frukosten som ingår på hostlet består av vitt bröd med sylt, cocopops eller frosties… Lika bra att brassa på då liksom.
Idag ska vi till Iguazú fallen! Har längtat så himla mycket efter detta på hela resan!
Vi tog en 40minuters bussfärd till nationalparken och möttes av de här små söta näsbjörnarna!
De är överallt här, hungriga och med sylvassa klor! Rädda det som räddas kan.
Hur gullig?
Här i parken får man åka små tåg till de olika platserna. Här är jag och en fripassagerare.
Vi promenerade runt och tillslut kom vi fram till de första fallen i en liten glänta. Så himla vackert.
Men sedan kom vi hit – TILL HIMLEN!
Så himla sjukt att sånna här platser ens finns! Där regnbågarna byter av varandra samtidigt som luften glittrar, djungeln sjunger och jag är täckt av fjärilar… Väck mig inte!
Vet inte vad luftfuktigheten mäter här men ganska mycket…
Vi delade på en macka till lunch. Bara satt där och häpnade…
Iguaçufallen ligger på gränsen mellan Argentina och Brasilien och bildar en naturlig gräns mellan länderna. Man kan se fallen både från den Argentinska och den Brasilianska sidan men alla säger att denna sidan är finast och att man kommer närmast så vi valde att inte ens åka till Brasilen och se det.
Hittade en ödla på vägen. Ni vet när man tror man får till den där perfekta bilden. Så ligger fokus aaaaningen fel när man kommer in från dagsljuset och ser ordentligt. Skithål…
Ser ni den lilla båten där nere? Dit ska vi nu…
Och åka båt rakt in i det där vita skummande vattenfallet!
Lyckliga och ovetandes om att vi typ kan dö.
Här inser vi att vi verkligen ska IN i vattenfallet och Archie får dödsångest.
1. Archie vill bara överleva.
2. Archie vet inte om han fortfarande lever.
3. Archie känner efter lite om han lever.
Vi klarade oss! Nu är vi genomblöta och adrenalin-iga.
Iguaçufallen består av 160-200 vattenfall beroende på hur hög vattennivån är. Detta är bara en liten liten del. Fallen fortsätter åt höger och vänter och bakom och bortom…
Vi promenerade vidare.
Vattenfallen på vänster sida tillhör den Brasilianska sidan.
Förlåt för bildbomb men det går typ inte fånga detta på bild.
Vi gick vidare. Vi har hängt jeansen på tork och jag rockar höftskynke… Vi är ju ändå i djungeln.
Det va gigantiska spindlar och fjärilar överallt.
Och när vi går runt ensamma på en av gångbroarna och jag får syn på den här mellan grenarna. Så himla fin! Det är tydligen en Plush Crested Jay, alltså typ en ”plyschbröstad nötskrika”.
Här får man en lite bättre bild av hur stört stort det verkligen är.
Regnbågar ♥
Det är så sjukt varmt och fuktigt och vi är fortfarande genomblöta från båtturen. Archie njöt av en dusch.
Dog av vackerhet.
Blev fjärilsattackerad.
Hittade sköldpaddor som låg och vilade sig i solen. Undrar om de vet om att de inte borde flyta med strömmen här… Att de liksom skulle dö lite då.
Vi är på väg mot…
Djävulsgapet!
Det va GANSKA mäktigt.
Här har vi 80 meter rakt neråt. Mot en säker död.
Jag va glad och mitt hår blev skruvar av all fukt.
Dubbla regnbågar. Så nära att man nästan kunde ta på dem.
Det gick nästan inte ha kameran uppe för att vattnet liksom hängde i luften och ALLT blev genomblött.
Det forsar 1500 kubikmeter vatten här varje sekund. Ingen aning hur mycket det är eller vad man ska jämföra det med, mer än att det är JÄVLIGT mycket vatten. Var kommer det ifrån ens!? (Okej. Va tvungen att kolla upp det och: De naturliga fallen bildades för 200 000 år sedan där floderna Iguazú och Paraná möttes. Okej från floder… Vad annars Sarah?) Känns fortfarande som att det borde ta slut någon gång!
Sedan sa vi hejdå till näsbjörns-bäbisarna och tog bussen tillbaka till staden. Vi kom hit vid 11 i morses och nu är klockan ungefär 17 när vi åker hemåt. Man vill ha minst en heldag här skulle jag säga.
När vi kom tillbaka höll solen på att gå ner och la ett guldsken över oss och alla husen. Vilken dag vi har haft!
Vi köpte med oss lite mat från affären. Vi har säkert gått en mil idag – i flipflops.
Lagade lite middag på den här flashiga spisen i kastrullerna med kryp i. Vi har blivit så härdade på denna resan. Här är det liksom ”Hopp, häll ut djuren innan du häller i maten bara”. Lite så.
Någon va lite småsugen på våra rester men visste att han inte fick va i köket…
Sedan spelade vi dart med Marcello och några andra som flyttat in på vårat hostel. Förloraren fick dricka en hel mugg absint. Rimligt….
Och gosade med hundar såklart!
• • • • • •
DAY 111 – Söndag 24 April
God morgon från vårat extremt gula rum!
Efter en söt flingfrukost tog vi en promenad till busstationen. Igår skrev en tjej på facebook till Archie och frågade om han möjligtvis tappat sin plånbok i nationalparken igår… Ops... Hon lämnade in den i kassan (stört gulligt) så det är bara att åka tillbaka och hämta den då.
Men han va glad ändå. Vi va för snåla för att köpa två biljetter så vi bestämde att jag stannar kvar i stan och han åker själv. Hejdå på en stund! #ekonomi
Kikade runt i stan lite. Va så sjukt varmt. Svetten rann av att sitta stilla.
När Archie kom tillbaka köpte vi färdkost till bussresan. I eftermiddag ska vi nämligen ta en nattbuss mot Uruguay!
Vi åt lite lunch. Typisk Argentinsk mat… Kött.
Hejdå hundarna och mannen som äger stället.
På bussen lyssnade jag på några P3dokumentärer. Har redan hört alla minst två gånger. Älskar Fallet Håkan Lantz mest tror jag. Han är min idol. Mitt i natten väckte de oss med mat.
Det ingick visst. Den va sådär men Archie va överlycklig att få ”riktig” mat efter att ha smaskat i sig frukt och varma koppen sen vi åkte. OCH ett supertips till alla som är sugna på att ge sig ut på en långresa – En filt är alltid din bästa vän.
• • • • • •
DAY 112 – Måndag 25 April
Vi kom fram till Concordia som ligger precis vid gränsen till Uruguay vid 08 på morgonen. Vi satte oss på ett café efter att vi kollat upp när första bästa buss till Salto på andra sidan gränsen gick.
Vi läste bok och drack kaffe. Kändes lyxigt efter så många timmar på nattbussen.
På gränsen mellan Argentina och Uruguay. Om en meter är vi i ett nytt land…
• • • • • •
Fortsättning följer i Uruguay…
