Jorden Runt #162dayslater

MALAYSIA – BORNEO, DEL 3

9 mars, 2016



DAY 39 – Fredag 12 februari

Dagen med stort D. Idag ska vi dyka utanför Sipadan Island! Wiho. Det är egentligen främsta anledningen till att vi ville åka till Borneo från första början. Vi har försökt att inte ha för höga förväntningar men det är inte så lätt när alla som varit där säger att det är amazing. En av dykplatserna där är rankad som en av världens bästa.

Här har vi den. En liten intetsägande ö mitt ute i havet. Ön stiger som en pelare rakt upp från havsbottnen på 1200 meters djup. Många fiskar, hajar, mantor, valar och andra djur passerar förbi här på sina långa transportsträckor och Sipadan är som en oas mitt i oceanen. Flera strömmar passerar förbi här som också för med sig djurliv. Tidigare låg det flera resorts här på ön, men området är numera omgjort till en nationalpark vilket gjorde att man fick flytta alla byggnader och återställa allt till naturligt tillstånd. Bara ett visst antal dykare får tillstånd att dyka här varje år och man måste ansöka i god tid eftersom det är så många som vill hit.

Vi dök på South Point, Mid Reef och två gånger på Barracuda Point som är rankad som världens mest spektakulära dykplats. Vi hade 40m sikt på alla fyra dyken. Heaven!

Vi va glada glada! Sen NÄR blev det ballt med ‘telefontecknet’ Sarah!? Call me.

Stort stim med Big eye trevally eller ”jacks”.



Sipadan är känt för sina stora stim. Av hammarhajar, fiskar, allt typ. Riktigt häftigt! Det va väldigt starka strömmar så vissa stunder fick vi paddla på som fasen. Det kan vara riktigt farligt att dyka här. På flera platser här finns så kallade waterfalls där strömmarna följer revet och sedan går rakt ut över kanten och rätt ner till havsbottnen. Som ett vattenfall under vatten. Hamnar du där får du en gratisresa ner till 1200m djup… 
  
Under denna korallen såg jag bara två stora ögon först. Världens sötaste fisk, en Common Porcupine. Ser ut som en pokemon!

 

Ett stim Big eye Barracudas med några svarta får i flocken.

Jag såg mina första hajar! Wiho. Har verkligen längtat efter det! Här såg vi massa White tip reef shark och Grey reef shark. Det ska också finnas stora stim av Hammerhead shark här men de har inte setts till på ett par veckor tyvärr.

Archie special.

Det sprakar av liv här.


 
  
Sköldpaddorna va överallt. De två vanligaste är Hawksbill turtle och Green turtle. De va helt orädda och va man bara försiktig så kom de simmande fram till dig för att kolla läget.

Vi fikade och åt lunch på ön mellan dyken men ville bara ut igen och dyka mer.


Och han undrar varför jag tycker han ser så sur ut hela tiden? Haha.

Gigantiska Bumphead parrotfish (mellan 1-1,5m) betar sig genom revet som en flock kossor. De är egentligen inte så bra för reven i och med att de äter korallen…

De ser nästan ut som klumpiga fåglar med näbb och små vingar.


Ett hjärt-stim! ♡ Tänker bara på Hitta Nemo!

Barracudas, typ 1km hav rakt neråt och så lilla jag.



Hänger kvar in i det sista trots att luften nästan är slut. Vi vill inte gå upp!

Efter dagens fjärde och sista dyk. Vi är lyriska! Havet alltså ♡ 

Mera! Mera!

Vi tajmade inte in någon klar himmel idag men vad gör det när man inte befinner sig på land? Häftigt med kontrasten mellan himmel och hav.

Hej då Sipadan. Vi älskar dig.

Det tog ungefär en timma med båten tillbaka till Mabul. Archie somnade så här…

Vi kom tillbaka till Mabul samtidigt som en av männen i byn kom tillbaka från sin fisketur.

Hemma hoppas resten av familjen att det blev en bra fångst…

Medan vi köper lyxiga ljusstakar till våra dyra villor så bor andra människor såhär…


Hade en del upplevelser och tankar att skriva in i dagboken idag.

På kvällen spelade vi Geneve med Philly och Chris från Sydafrika. Vi frågade om de va oroliga över kidnappningsrisken som utfärdats i detta området av Borneo och om mannen som blivit halshuggen. ”Svenska UD rekommenderar inte att man åker hit just nu.” De hade ingen aning om det. Däremot hade de uppfattningen om att den svenska regeringen var sjukt försiktig och att man är mån om sitt folk. ”Kidnappningar och mord är vardag i Sydafrika. Använd huvudet och sätt dig inte i riskabla situationer bara. Om svenskar blir kidnappade gör Sverige allt för att få hem dem. Samma sak vid olika katastrofer. Det är vad vi hört i alla fall. Om det skulle hända oss något skulle Sydafrika för det första inte ens veta om det och för det andra skulle de inte göra något åt det även om de visste.” Sverige må va lite mesigt men det är kanske inte alltid så dumt ändå…

You Might Also Like

No Comments

Kommentera